2016 > 11

Selångers bästa för dagen, Eric Öckerstedt.
Selångers bästa för dagen, Eric Öckerstedt.

Ni har säkert hört Torssons klagovisa över lokalfotbollen i Jönköping, Det spelades bättre boll (på Gunnar Nordahls tid). Det var lätt att komma att tänka på den idag.  

De två sista raderna i första versen: 
"Södra låg på nionde plats när det blåstes till spel.
Matchen började med att Kocken passade fel."

Men i vårt fall får vi byta ut Kocken mot Hunden. Micke G serverade nämligen Umekamraterna precis i matchinledningen så att en Josef Sandlund kunde presentera sig med 0-1. Det skulle komma mer från honom. 

Vi klagade på vädret på Högslätten häromdagen, men inte tusan hade Gärdehov så mycket bättre att komma med. Tvättäkta snålblåst från olika riktningar - öst, väst och norr. Så pass att Selångers mål kanade iväg på uppvärmningen. 

Hunden, Frommen och ryggar från Umeå.
Hunden, Frommen och ryggar från Umeå.

Efter Hundens artiga välkomnande tog hemmalaget över. Det blev hörnor och frislag och även en straff. Den fick Smalle nöjet att panga in. Och sedan fortsatte Garba pangandet på en hörna kort därefter fram till 2-1.

Det var väl frid och fröjd så långt. Selånger ägde mycket boll, som man säger, men hotade samtidigt inte Umeåförsvaret nämnvärt. Blåtröjorna vände gärna ur en gång till när det egentligen var dags att sprutta framåt och slita isär Umeå. Att hitta balansen i det där är förstås alltid en svårighet, men lite mer ös hade varit i publikens smak. 
 
Och gärna färre offsideåkningar. SSK hade säkert en tre-fyra anfall som annars var fina, men som slutade med signal och uppsträckt arm från domaren. Och Smalle, ofta inblandad, kunde inte skylla på Sune idag, för han var huvuddomare. Eriksson alltså.

Umeå tog sig in i matchen också och avslutade faktiskt första halvlek bäst. 

Även i fredags hade SSK 2-1 i halvtid och gick å från till 10-2 mot HAIK. Skulle vi få se något liknande idag?

Allting pekade på det 10 minuter in i andra. Då hade Kalle gjort 3-1 på ett trevligt pass från Willie. Det såg verkligen ut som offside, men han klarade sig den här gången. Och sedan hade han också gjort 4-1 och 5-1, både på pass från Henke Söderlind.  

Undertecknad missade 5-1 eftersom passningsläggarn låg i krämpor på mittlinjen och tilldrog sig uppmärksamhet (se bild på den bryska uppvaktningen) när Kalle la in femman. 

Där trodde vi nog alla att Umeå var akterseglat för den här gången. Gjorde Selångerspelarna det också? Betydde det ett sjunk inställningsmässigt? Uppstod nonchalans? Jag vet inte, men faktum är att hemmlaget återigen gav bort bollen ett par gånger. Niklas Söderlind spelade rakt till en ume-spelare som fick med sig en hörna, 5-3 (Josef Sandlunds tredje mål), och CJ bjöd på 6-4.

Aj aj aj, den match som borde ha varit död för längesedan var plötsligt högst levande och blev till och med nervig när Umeå gjorde 6-5 på en fantastisk tennis-styrning efter ett inslag från högerkanten. 

Selånger ville gärna spela tjusigt i mitten istället för att gå runt på kanterna. Det haver vi sett förut. 

Men seger blev det! Och det är antalet poäng längst till höger i tabellen som är huvudsaken. Öcke belönades med en chokladask för sitt fina högerbacksspel. Det var han värd!

Nästa match: Karlsborg borta lördag 3 december kl. 13.15.

Selånger SK Bandy - IFK Umeå 6-5 (2-1)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=15522

P.H.

Öcke smekte fram en segersång.
Öcke smekte fram en segersång.

Visst är det fler än undertecknad som får tanken "vad (i helvete) håller jag på med" ibland? Som när man bränner iväg vid sextiden en fredagkväll, i hällregn och 0,5 plusgrader, passerar orter som Gökböle och Svarvarböle, längs en kolsvart E4, för att kolla på bandy i Härnösand. Utebandy alltså. Riktig bandy.

Men allt blir ju så mycket lättare när laget man håller på ror hem viktorian.

Det var alltså match i bohemernas näste, residensstaden Härnösand. Glenn Sjödin konstaterade att vi i vanlig ordning fick klaga på vädret på Högslätten. Är det inte storm, så är det snökaos och är det inte snökaos, så är det tydligen hällregn. Första halvlek var inte mycket att skriva hem om heller. Jo, Masken tog ett par skott och Gregster satte två. Dittills samma tongivande gamla garde som mot Söråker senast.

Faktum var att vid halvtidsvilan så hade Tobbe gjort 100 procent av Selångers mål denna säsong. "Gregster's on fire", var hans givna kommentar i paus. Varför frågade jag ens? Hade ju bara kunnat skriva det direkt.

Första halvan påminde på fler sätt om Söråkersmatchen. Vi såg ett Selånger som inte riktigt kom loss. Inte rätta frejdigheten. För mycket handbroms, för lite virvla och skjut. 

I mandarin-kranen Östen Sundins frånvaro fick det bli två riskakor i halvtid. Gräddfil och lök. Svante Palm och Royne Sjödin slog på stort och gick bort till serveringen. Svante hade spenderbyxorna på sig och ville bjuda Royne på korv, något som den gamla forwardsfriskusen tackade nej till. 

Det regnade fortfarande medan ismaskinerna hyvlade av banan, men när spelarna var på väg ut upphörde nederbörden och isen blev skapligt spelbar i andra. Dessutom hade Axel Froms blivit varm i kläderna. Han dök upp i mitten på första och behövde väl helt enkelt värma upp lite för i andra tog Hälsinge-Hunken tag i grejerna såsom vi vande oss vid förra säsongen. Vristbrytande riktningsförändringar och spelare som flög omkring honom. Plötsligt var han fri och skyfflade in 1-3. Välkommen in i spelet, Frommen!

Kort därefter lade Micke Norberg behärskat in 1-4 och HAIK tog timeout. Där och då kändes det som att säsongen hade startat för blåtröjorna. Det tog en och en halv match innan axlarna åkte ner och saker började flyta. Och det rann verkligen på i andra halvlek. Greger gjorde sitt tredje, Kalle satte en hörna och att André hängde en kasse var enkelt att förstå då han lät sitt målvrål ljuda över hela Brännan. 

Men det var Hunden som bokfördes för Garbas mål, vilket André fick reda på i omklädningsrummet efter matchen: 
- Men vad fan! Man kanske ska göra som Kalle - mejla till Elitrapport och be dom ändra!
- Har jag aldrig gjort, sa Smalle. 
(paus)
- Jo, det har jag. 
Följt av Karls svinnöjda leende. 

På läktaren klagade Royne på att han var hungrig. Svante förbyllad: "Du hade ju för fan chansen när jag bjöd på varmkorv!" Så kan det gå.

Matchen var avgjord. Nämnas bör anfallet där Willie spelade bort bollen från en trång situation till Teo som satte en genomskärare till en helt fri Smalle. 2-9. Denne Teo Stenshagen som idag fått veta att han är uttagen till landslagsläger för 01:or - i fotboll!

När klockan stod på 87.50 sa Royne: "Fem minuter kvar."
Svante: "Fem minuter? Hur fan får du ihop det?"
Royne: "Jo, men det har varit timeout."
Bodda (mest för sig själv): "Två timeout. Eller var det en kinamat och en thaimat?"

Fantastiskt.

Kul med seger! Kul med ordvits! Nu tar vi Umeå på söndag också!

Nästa match: Selånger - Umeå, sön 27 nov. 15.00 på Gärdehov. Välkomna!

Härnösands AIK - Selånger SK Bandy 2-10 (1-2)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=15510

P.H.

The Gregsters två kassar hjälpte inte. The Gregsters två kassar hjälpte inte.

Det trevligaste med den här kvällen var att Östen Sundin bjöd på en mandarin i pausen. 

Äntligen var det dags för seriepremiär! Efter att spelprogrammet i år har skevat iväg vår första match två veckor efter att Norrbottenslagen har fått trumma igång, så kändes det efterlängtat att få höra Hasse Ödmark blåsa klart för spel på Söråkers IP. 

Med uppehållsväder, ett par plusgrader och en ganska stillsam vind fanns just ingenting att klaga på vad gäller de yttre förutsättningarna. 

De inre förutsättningarna då? Vilka är dom egentligen? Man pratar sällan eller aldrig om de inre förutsättningarna. Vi hoppar över det nu också och går direkt på matchen. 

Lågt tempo och lite håglöst. Det är de första ord som kommer till mig när matchen ska sammanfattas. Då förstår ni att den där pausmandarinen stod sig väl i konkurrensen. Men Simon Ehrströms genomskärare till Gregers 1-0 efter bara några minuter var bra snygg den också. 

Men annars såg vi egentligen två lag som föll rätt lågt i defensiven och det passade Söråker bäst som gång på gång kunde ta sig långt ner på vänsterkanten (det är dit Filip Nyberg vill) och på ett eller annat sätt få med sig en hörna. Lötas sju första hörnor eller nåt sånt där var vänsterhörnor.

Dock gäller det att sätta dit dom också och det gjorde Tobbe Sjödin när han stramade dit en högerhörna som så många gånger förr. Han ser lite rappare ut i år också, gamle Greger!

Söråker fixade fram fler hörnor från vänster och med sådana skyttar som Jimpajen (nej, han är ju inte med oss längre!), Jocke Hedberg och Fille Nyberg så går det ju inte i längden. Innan halvleken var över var det kvitterat av Jimmen och Hedberg. 2-2.

Och då kom mandarinen.

Selångersupportrarna, som var hyfsat välrepresenterade bland dom 130, hoppades förstås på lite mer fjutt under rören i andra halvan och den började faktiskt lovande med ett par tjusiga anfall från gästerna, men inga mål. Matchen lunkade på. Var var derbynerven? Var var den friska premiärsatsningen?

Söråker fortsatte att skjuta närhelst tillfälle gavs. Comebackande Markus "Masken" Wiström gjorde ett par fenomenala räddningar, men det räckte inte den här gången.

Avgörandet kom efter att Sebbe Falk fipplat in bollen mellan skridskorna och ramlat ute vid sargen på egen planhalva. Bollen hamnade hos Jocke Hedberg, som visade klass när han krutade in 3-2 i vänstervinkel. 

Då återstod en kvart, men någon riktig Selångerdesperation var inte synlig förrän efter timeouten med fem minuter kvar. Ett par hörnor som gick i muren och ett Micke G-avslut som smet utanför var det närmaste SSK kom en pinne. 

SSK:s reservkeeper Muggen Wilsson fick pris som matchens lirare. Någon skarpsynt jäkel måste ha sett hur han felfritt langade vatten på bänken, tänkte vi. Men sedan ändrades det till Masken och det var välförtjänt. 

Välförtjänt var även Söråkers seger och vi får åka hem och träna! Redan på fredag borta mot Härnösand finns chans att visa bättring. Väl mött då!

Söråkers IF - Selånger SK Bandy 3-2 (2-2)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=15508

P.H.

Falken är duktig på att ta fram det positiva! Falken är duktig på att ta fram det positiva!

Stordäng i Ljusdal! Nej, mot ett LBK som har välgrundade elitserieambitioner räckte vi inte till den här gången. 

Whizzkid kunde inte vara med laget den här helgen, så nu är det vår förnämliga ass. coach Sebastian Falk vi ringer till. 

Hur var matchen?
- En lektion. En lektion i hur stort deltagande och noggrannhet kan slå ett igelkottaförsvar. Vi var bra utifrån våra förutsättningar. Vi försvarar oss så gott vi kan. Men de behöver bara ett par decimeters öppningar för att kunna slå sina passningar. 

Ja, LBK är ganska bra nu, va?
- De är riktigt bra. När jag såg de mot Peace and Love för ett par veckor sedan var de inte i närheten av det här. Och det är inte bara Svechnikov. Även Marcus Wikman, Jens Hermansson, Olle Sundin [där har vi en SSK:are!] , Jonas Pettersson, Samuel Nyberg... Och Berglund där bak är bra. Det är många inblandade. 

Vår insats då?
- Vi blir straffade på det vi visar även på träning att vi har svårt för. Vårt passningsspel har för låg procent. När vi väl får bollen ger vi oftast bort den. Men sedan gör vi bra saker också. Vi lyfte en del problem i paus, som vi löste bättre i andra. Då fick vi i och för sig andra problem, men vi hade i alla fall löst det vi pratade om. Så det var ju bra. 

- Och alla jobbade på bra. Vi vek inte in kepsen utan fortsatte att öva matchen ut. Det är uppenbart vad vi behöver bli bättre på och jag tror faktiskt att vi blivit taggade av det här. Nu vet vi att vi måste träna. Spelarna upptäcker saker: Jag kanske inte orkar. Jag kanske inte har den passningsfärdighet jag behöver. Jag kanske inte åker skridskor som jag måste... Nu förstår vi förhoppningsvis att vi verkligen måste träna när vi tränar och inte bara vara på träningarna. 

- Det var också bra atmosfär i laget. Vi hade en helt annan och bättre inställning till den här matchen än tidigare matcher i år. 

Så var det med det. Vår serie har haft premiär idag också! Division 1 övre Norrland har ett märkligt spelschema. Selångers premiär är inte förrän om två veckor, men idag har Nyborg slagit Haparanda  i en målmässigt jämn match, 6-7, och Karlsborg har tvålat dit Kalix U med 10-5. Där var fader Alexander Mardakin i KBK snäppet värre än sonen Viktor i Kalix. 4-3 till fadern i poängskörd.

Nästa match: Söråker borta 20/11. Seriepremiär!

Ljusdals BK - Selånger SK Bandy 23-1 (11-1)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=16755

P.H.

2016 > 11

Selångers bästa för dagen, Eric Öckerstedt.
Selångers bästa för dagen, Eric Öckerstedt.

Ni har säkert hört Torssons klagovisa över lokalfotbollen i Jönköping, Det spelades bättre boll (på Gunnar Nordahls tid). Det var lätt att komma att tänka på den idag.  

De två sista raderna i första versen: 
"Södra låg på nionde plats när det blåstes till spel.
Matchen började med att Kocken passade fel."

Men i vårt fall får vi byta ut Kocken mot Hunden. Micke G serverade nämligen Umekamraterna precis i matchinledningen så att en Josef Sandlund kunde presentera sig med 0-1. Det skulle komma mer från honom. 

Vi klagade på vädret på Högslätten häromdagen, men inte tusan hade Gärdehov så mycket bättre att komma med. Tvättäkta snålblåst från olika riktningar - öst, väst och norr. Så pass att Selångers mål kanade iväg på uppvärmningen. 

Hunden, Frommen och ryggar från Umeå.
Hunden, Frommen och ryggar från Umeå.

Efter Hundens artiga välkomnande tog hemmalaget över. Det blev hörnor och frislag och även en straff. Den fick Smalle nöjet att panga in. Och sedan fortsatte Garba pangandet på en hörna kort därefter fram till 2-1.

Det var väl frid och fröjd så långt. Selånger ägde mycket boll, som man säger, men hotade samtidigt inte Umeåförsvaret nämnvärt. Blåtröjorna vände gärna ur en gång till när det egentligen var dags att sprutta framåt och slita isär Umeå. Att hitta balansen i det där är förstås alltid en svårighet, men lite mer ös hade varit i publikens smak. 
 
Och gärna färre offsideåkningar. SSK hade säkert en tre-fyra anfall som annars var fina, men som slutade med signal och uppsträckt arm från domaren. Och Smalle, ofta inblandad, kunde inte skylla på Sune idag, för han var huvuddomare. Eriksson alltså.

Umeå tog sig in i matchen också och avslutade faktiskt första halvlek bäst. 

Även i fredags hade SSK 2-1 i halvtid och gick å från till 10-2 mot HAIK. Skulle vi få se något liknande idag?

Allting pekade på det 10 minuter in i andra. Då hade Kalle gjort 3-1 på ett trevligt pass från Willie. Det såg verkligen ut som offside, men han klarade sig den här gången. Och sedan hade han också gjort 4-1 och 5-1, både på pass från Henke Söderlind.  

Undertecknad missade 5-1 eftersom passningsläggarn låg i krämpor på mittlinjen och tilldrog sig uppmärksamhet (se bild på den bryska uppvaktningen) när Kalle la in femman. 

Där trodde vi nog alla att Umeå var akterseglat för den här gången. Gjorde Selångerspelarna det också? Betydde det ett sjunk inställningsmässigt? Uppstod nonchalans? Jag vet inte, men faktum är att hemmlaget återigen gav bort bollen ett par gånger. Niklas Söderlind spelade rakt till en ume-spelare som fick med sig en hörna, 5-3 (Josef Sandlunds tredje mål), och CJ bjöd på 6-4.

Aj aj aj, den match som borde ha varit död för längesedan var plötsligt högst levande och blev till och med nervig när Umeå gjorde 6-5 på en fantastisk tennis-styrning efter ett inslag från högerkanten. 

Selånger ville gärna spela tjusigt i mitten istället för att gå runt på kanterna. Det haver vi sett förut. 

Men seger blev det! Och det är antalet poäng längst till höger i tabellen som är huvudsaken. Öcke belönades med en chokladask för sitt fina högerbacksspel. Det var han värd!

Nästa match: Karlsborg borta lördag 3 december kl. 13.15.

Selånger SK Bandy - IFK Umeå 6-5 (2-1)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=15522

P.H.

Öcke smekte fram en segersång.
Öcke smekte fram en segersång.

Visst är det fler än undertecknad som får tanken "vad (i helvete) håller jag på med" ibland? Som när man bränner iväg vid sextiden en fredagkväll, i hällregn och 0,5 plusgrader, passerar orter som Gökböle och Svarvarböle, längs en kolsvart E4, för att kolla på bandy i Härnösand. Utebandy alltså. Riktig bandy.

Men allt blir ju så mycket lättare när laget man håller på ror hem viktorian.

Det var alltså match i bohemernas näste, residensstaden Härnösand. Glenn Sjödin konstaterade att vi i vanlig ordning fick klaga på vädret på Högslätten. Är det inte storm, så är det snökaos och är det inte snökaos, så är det tydligen hällregn. Första halvlek var inte mycket att skriva hem om heller. Jo, Masken tog ett par skott och Gregster satte två. Dittills samma tongivande gamla garde som mot Söråker senast.

Faktum var att vid halvtidsvilan så hade Tobbe gjort 100 procent av Selångers mål denna säsong. "Gregster's on fire", var hans givna kommentar i paus. Varför frågade jag ens? Hade ju bara kunnat skriva det direkt.

Första halvan påminde på fler sätt om Söråkersmatchen. Vi såg ett Selånger som inte riktigt kom loss. Inte rätta frejdigheten. För mycket handbroms, för lite virvla och skjut. 

I mandarin-kranen Östen Sundins frånvaro fick det bli två riskakor i halvtid. Gräddfil och lök. Svante Palm och Royne Sjödin slog på stort och gick bort till serveringen. Svante hade spenderbyxorna på sig och ville bjuda Royne på korv, något som den gamla forwardsfriskusen tackade nej till. 

Det regnade fortfarande medan ismaskinerna hyvlade av banan, men när spelarna var på väg ut upphörde nederbörden och isen blev skapligt spelbar i andra. Dessutom hade Axel Froms blivit varm i kläderna. Han dök upp i mitten på första och behövde väl helt enkelt värma upp lite för i andra tog Hälsinge-Hunken tag i grejerna såsom vi vande oss vid förra säsongen. Vristbrytande riktningsförändringar och spelare som flög omkring honom. Plötsligt var han fri och skyfflade in 1-3. Välkommen in i spelet, Frommen!

Kort därefter lade Micke Norberg behärskat in 1-4 och HAIK tog timeout. Där och då kändes det som att säsongen hade startat för blåtröjorna. Det tog en och en halv match innan axlarna åkte ner och saker började flyta. Och det rann verkligen på i andra halvlek. Greger gjorde sitt tredje, Kalle satte en hörna och att André hängde en kasse var enkelt att förstå då han lät sitt målvrål ljuda över hela Brännan. 

Men det var Hunden som bokfördes för Garbas mål, vilket André fick reda på i omklädningsrummet efter matchen: 
- Men vad fan! Man kanske ska göra som Kalle - mejla till Elitrapport och be dom ändra!
- Har jag aldrig gjort, sa Smalle. 
(paus)
- Jo, det har jag. 
Följt av Karls svinnöjda leende. 

På läktaren klagade Royne på att han var hungrig. Svante förbyllad: "Du hade ju för fan chansen när jag bjöd på varmkorv!" Så kan det gå.

Matchen var avgjord. Nämnas bör anfallet där Willie spelade bort bollen från en trång situation till Teo som satte en genomskärare till en helt fri Smalle. 2-9. Denne Teo Stenshagen som idag fått veta att han är uttagen till landslagsläger för 01:or - i fotboll!

När klockan stod på 87.50 sa Royne: "Fem minuter kvar."
Svante: "Fem minuter? Hur fan får du ihop det?"
Royne: "Jo, men det har varit timeout."
Bodda (mest för sig själv): "Två timeout. Eller var det en kinamat och en thaimat?"

Fantastiskt.

Kul med seger! Kul med ordvits! Nu tar vi Umeå på söndag också!

Nästa match: Selånger - Umeå, sön 27 nov. 15.00 på Gärdehov. Välkomna!

Härnösands AIK - Selånger SK Bandy 2-10 (1-2)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=15510

P.H.

The Gregsters två kassar hjälpte inte. The Gregsters två kassar hjälpte inte.

Det trevligaste med den här kvällen var att Östen Sundin bjöd på en mandarin i pausen. 

Äntligen var det dags för seriepremiär! Efter att spelprogrammet i år har skevat iväg vår första match två veckor efter att Norrbottenslagen har fått trumma igång, så kändes det efterlängtat att få höra Hasse Ödmark blåsa klart för spel på Söråkers IP. 

Med uppehållsväder, ett par plusgrader och en ganska stillsam vind fanns just ingenting att klaga på vad gäller de yttre förutsättningarna. 

De inre förutsättningarna då? Vilka är dom egentligen? Man pratar sällan eller aldrig om de inre förutsättningarna. Vi hoppar över det nu också och går direkt på matchen. 

Lågt tempo och lite håglöst. Det är de första ord som kommer till mig när matchen ska sammanfattas. Då förstår ni att den där pausmandarinen stod sig väl i konkurrensen. Men Simon Ehrströms genomskärare till Gregers 1-0 efter bara några minuter var bra snygg den också. 

Men annars såg vi egentligen två lag som föll rätt lågt i defensiven och det passade Söråker bäst som gång på gång kunde ta sig långt ner på vänsterkanten (det är dit Filip Nyberg vill) och på ett eller annat sätt få med sig en hörna. Lötas sju första hörnor eller nåt sånt där var vänsterhörnor.

Dock gäller det att sätta dit dom också och det gjorde Tobbe Sjödin när han stramade dit en högerhörna som så många gånger förr. Han ser lite rappare ut i år också, gamle Greger!

Söråker fixade fram fler hörnor från vänster och med sådana skyttar som Jimpajen (nej, han är ju inte med oss längre!), Jocke Hedberg och Fille Nyberg så går det ju inte i längden. Innan halvleken var över var det kvitterat av Jimmen och Hedberg. 2-2.

Och då kom mandarinen.

Selångersupportrarna, som var hyfsat välrepresenterade bland dom 130, hoppades förstås på lite mer fjutt under rören i andra halvan och den började faktiskt lovande med ett par tjusiga anfall från gästerna, men inga mål. Matchen lunkade på. Var var derbynerven? Var var den friska premiärsatsningen?

Söråker fortsatte att skjuta närhelst tillfälle gavs. Comebackande Markus "Masken" Wiström gjorde ett par fenomenala räddningar, men det räckte inte den här gången.

Avgörandet kom efter att Sebbe Falk fipplat in bollen mellan skridskorna och ramlat ute vid sargen på egen planhalva. Bollen hamnade hos Jocke Hedberg, som visade klass när han krutade in 3-2 i vänstervinkel. 

Då återstod en kvart, men någon riktig Selångerdesperation var inte synlig förrän efter timeouten med fem minuter kvar. Ett par hörnor som gick i muren och ett Micke G-avslut som smet utanför var det närmaste SSK kom en pinne. 

SSK:s reservkeeper Muggen Wilsson fick pris som matchens lirare. Någon skarpsynt jäkel måste ha sett hur han felfritt langade vatten på bänken, tänkte vi. Men sedan ändrades det till Masken och det var välförtjänt. 

Välförtjänt var även Söråkers seger och vi får åka hem och träna! Redan på fredag borta mot Härnösand finns chans att visa bättring. Väl mött då!

Söråkers IF - Selånger SK Bandy 3-2 (2-2)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=15508

P.H.

Falken är duktig på att ta fram det positiva! Falken är duktig på att ta fram det positiva!

Stordäng i Ljusdal! Nej, mot ett LBK som har välgrundade elitserieambitioner räckte vi inte till den här gången. 

Whizzkid kunde inte vara med laget den här helgen, så nu är det vår förnämliga ass. coach Sebastian Falk vi ringer till. 

Hur var matchen?
- En lektion. En lektion i hur stort deltagande och noggrannhet kan slå ett igelkottaförsvar. Vi var bra utifrån våra förutsättningar. Vi försvarar oss så gott vi kan. Men de behöver bara ett par decimeters öppningar för att kunna slå sina passningar. 

Ja, LBK är ganska bra nu, va?
- De är riktigt bra. När jag såg de mot Peace and Love för ett par veckor sedan var de inte i närheten av det här. Och det är inte bara Svechnikov. Även Marcus Wikman, Jens Hermansson, Olle Sundin [där har vi en SSK:are!] , Jonas Pettersson, Samuel Nyberg... Och Berglund där bak är bra. Det är många inblandade. 

Vår insats då?
- Vi blir straffade på det vi visar även på träning att vi har svårt för. Vårt passningsspel har för låg procent. När vi väl får bollen ger vi oftast bort den. Men sedan gör vi bra saker också. Vi lyfte en del problem i paus, som vi löste bättre i andra. Då fick vi i och för sig andra problem, men vi hade i alla fall löst det vi pratade om. Så det var ju bra. 

- Och alla jobbade på bra. Vi vek inte in kepsen utan fortsatte att öva matchen ut. Det är uppenbart vad vi behöver bli bättre på och jag tror faktiskt att vi blivit taggade av det här. Nu vet vi att vi måste träna. Spelarna upptäcker saker: Jag kanske inte orkar. Jag kanske inte har den passningsfärdighet jag behöver. Jag kanske inte åker skridskor som jag måste... Nu förstår vi förhoppningsvis att vi verkligen måste träna när vi tränar och inte bara vara på träningarna. 

- Det var också bra atmosfär i laget. Vi hade en helt annan och bättre inställning till den här matchen än tidigare matcher i år. 

Så var det med det. Vår serie har haft premiär idag också! Division 1 övre Norrland har ett märkligt spelschema. Selångers premiär är inte förrän om två veckor, men idag har Nyborg slagit Haparanda  i en målmässigt jämn match, 6-7, och Karlsborg har tvålat dit Kalix U med 10-5. Där var fader Alexander Mardakin i KBK snäppet värre än sonen Viktor i Kalix. 4-3 till fadern i poängskörd.

Nästa match: Söråker borta 20/11. Seriepremiär!

Ljusdals BK - Selånger SK Bandy 23-1 (11-1)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=16755

P.H.

Tidigare matcher

Ord och namn:
Blom - Nicklas
Blomman - Nicklas Blomqvist
Blomster - Nicklas Blomqvist
Bodda - Kenneth Bodin
CJ - Christoffer Johansen
Flower Power - Nicklas Blomqvist
Garba - André Sjödin Granzell
Gregster - Tobias Sjödin 
HK - Hänga kassar
Hunden - Mikael Gustavsson

Huset - Jim Norberg
Hälsinge-Hunken - Axel Froms
Muggen - Magnus Wilsson
PDSG - Pressa det som går
Skägget - Mickael Norberg
Smalle - Kalle Högberg
The Wizard - Simon Hansson
Whiz kid - Simon Hansson
Willie - Andreas Wilsson
Öckert - Eric Öckerstedt
 

Senaste matcherna