Matchrapporter

2016 > 01

"Huset" (Jim Norberg alltså) kom till Gärde i eftermiddags och frågade "Bodda" (Kenneth Bodin alltså):
- Ser du nåt?
Boddhisattva tittade på Huset och sa:
- Ja, du skakar i ansiktet. 

Jimpajen var så laddad att fejjan vibrerade på han. Den här matchen tänkte han vinna. Och det var fler i Selånger som hade en stark vilja idag, jojomän. 

Först får vi lov att säga nåt om vädret. Det är ju synd alltså att när det dukat för toppmatch och med våra mått mätt publikfest (360), ja då viner vinden i husknutarna och en löjlig nederbörd envisas med att komma. Först regn, sedan nån sorts regndimma och så kanske lite lite snöblandat och sen lätt duggregn. Det är så mycket roligare när det finns förutsättningar för lagen att spela som dom vill. 

Men men, då får man ta och anpassa sig helt enkelt och det här var något som jag tror Selångersupportrarna oroade sig lite för. Selångers enda förlust hittills i årets serie kom i snöplogningen mot Broberg och i snön borta mot Östersund kom avgörandet sent, så förtroendet för Selångers långa spel och förmåga till brunk var inte på topp inför matchen. 

När Löta väl masat sig in på planen och lyset var tänt igen efter en småtrevlig bengalisk seans var det dags för domarprofilen Lasse Engström från Bollnäs att sätta pipan i munnen. Nej, inte riktigt. En bil skulle leverera matchbollen i två kilometer i timmen också. Jaja, kul att det händer lite ändå!

Så, äntligen stod domarn i mittcirkeln! Selånger som hade avslag drog framåt direkt och Smalle, (Kalle Högberg alltså) kom till avslut redan efter tio sekunder, men Konrad Ålund-Smedlund i Söråkerskassen avvärjde tjusigt och det kom han att göra fler gånger tidigt i matchen, så trots att SSK inledde klart piggt stod det ändå 0-0 efter en kvart. Och respekten finns ju där för sådana skarpskyttar som Filip Nyberg och Jocke Hedberg. Det smäller ju till det bara, så har man 0-1 i baken. Men inte den här gången. 

Selånger överraskade nog de flesta med att bara mata långt. Söråker försökte spela lite efter isen, men SSK lyfte och kastade uteslutande långt, och tryckte ner Söråkersförsvaret på det viset. 1-0 kom efter att Greger, (Tobias Sjödin alltså, hallå, är det nån som vet hur många matcher han har gjort i Selånger? Han har ju spelat sen Columbus åkte till Amerikat), fick med sig bollen ute på vänsterkanten och petade in den mot Blomman (Nicklas Blomqvist alltså) som vispade till nånstans i första frislagscirkeln och så var det kasse. 

Det fortsatte vara Selångers halvlek. Kraftigt understödda från läktarhåll av den gyllene gossen Eric Öckerstedt, som idag fick stå på sidan, men ändå gav energi genom att skrika högst av alla på läktarn. "Ät han till frukost, Danne!" Typ.

Här hände det märkliga att både just Danne Edström och Söråkers (även tidigare Selånger) Tobias Lindqvist samtidigt blev utvisade för sabotage. Den som följde matchen på bandyrapport.nu bör ha undrat hur det kunde komma sig och det var nog inte helt klart för alla på plats heller. På vilket sätt hade de saboterat? Jo, de hade inga halsskydd på sig! Då blev det fem minuter på botbänken för sabotörerna. Fast Lindqvist hann knappt sätta sig innan Selånger gjorde 2-0. Ett lyft från André damp via nån söråkare ned hos Kalle och han petade in tvåan. 

3-0 till SSK genom Froms efter ännu ett mäktigt utkast från Muggen och det var också resultatet i en halvtidsvila som utmärktes av att Östen Sundin, vilken i många, många år arrangerat och studerat halvtidsbollkastning hemma på Gärdehov, slog till och vann bollkastningen. Han fick en vackert ljusblå bandyklubba. "Perfekt, då har vi ett pris  till nästa bollkastning", skämtades det om i Selångerlägret. 

Nämen, nu börjar den här texten bli alldeles för lång och vi har ju en hel halvlek kvar!

Just början av andra halvlek var den period i matchen som Söråker hade lite av initiativet. Trots att isen såg spelbar ut VÄGRADE Selånger hålla bollen på backen. Wilsson-stackarn sylade iväg lacket stup i ett. Hälften av gångerna for de ut över kortlinjen, hälften av gångerna var det offside. CJ, vår lena libero, blev utvisad och det var ack så nära att Söråker fick in en boll i ett par struliga situationer framför målet. Men så plötsligt, efter en kvart i andra, blev Smalle sopren efter ett i raden av Pitkämäki-kast. Kalle väjde bort från Keeper-Konrad, som kapade honom å det grövsta, men som den kyliga målskytt Smällson är rullade han liggandes i luften in 4-0 ändå. 

Och där tappade nog de flesta Söråkersspelarna sugen rätt rejält. SSK rann ifrån. Jimpajens kraftfulla 5-0, Hälsinge-Hunkens obegripliga 6-0 (den mannen spelar bandy på ett helt eget vis) och Gregers 7-0 i öppet mål efter tjusigt spel. 

Det var sannerligen ett gediget lagarbete som tog SSK till detta. Varenda kotte ute på isen följde taktiken (eller gejm plään som dom säger nuförtiden) till ett hundra procent. I och för sig en ganska simpel taktik, men även sånt som kan tyckas primitivt ska också utföras och det visade sig ju vara det rätta. Muggens långkast (tre assist!), Smalles lurande i vassen, Blommans tyngd, Jimmens och Dannes säkerhet på långbollar. CJ:s städande, Frommens förmåga att få med sig bollen i trånga situationer. Det går att räkna upp alla egentligen. 

Filip tröstmålade på straff det sista som hände efter ett starkt genombrott av "Brunte" Brundin. 

Jaha, då ser det ju fortsatt trevligt ut i tabellen för vår del. Till helgen kommer tabelltvåan Nyborg på besök. Återigen en klart betydelsefull match för toppstriden. Dessutom ska Teo spela VM-final mot Ryssland imorgon lördag. Kul med bandy nu!

Nästa match: Nyborg hemma, lördag 6 februari klockan 15.00. Välkomna!

Söråkers IF - Selånger SK Bandy 1-7 (0-3)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=12377

Läs även: Klar seger för Selånger mot Söråker i bandyderbyt (ST)

P.H.

I den ryckiga division 1 norra där helt spellediga perioder följs av tätt matchande var det det senare som gällde för SSK den här helgen. Umeå hemma igår, 12-3 gick som Selånger-supporten hade hoppats och vi tänkte väl oss något liknande idag mot bottenlaget Östersund.

Att följa en match på Elitrapport är speciellt eftersom man får en del fakta om matchen, men man inte har en aning om hur spelet ser ut, även om det är lätt att att börja fantisera om vad som händer på banan.  

Till exempel: Statistiken visade i halvtid 10-2 i avslut på mål till Selånger och de ledde med 3-1. Mot Umeå dagen innan stod det 4-1 i halvtid, så undertecknad såg framför sig ett SSK som ägde mycket boll och pumpade på mot ett ÖBS som trycktes allt längre ner i banan. "De kommer rinna ifrån. Det blir väl typ 11-2."

Verkligheten: Nja, inte riktigt. Bandysällskapet chockstartar andra halvlek med att göra 2-3 direkt och kvitterar till 3-3 några minuter senare. Och sen hände ingenting och ingenting och "när ska de börja rinna ifrån", nej, ingenting och "nu är det ju bara en kvart kvar, ska man börja bli orolig?". Och då plötsligt blippar det fram två mål på direkten. 3-4 och 3-5. Det var Garba som sajsat in två baljor. 

Sedan satte Blomman en hörna (hans andra) och så var segern i hamn, även om ÖBS fick tröstmåla till 4-6.

Hur var matchen då?
- Vi började bra och ägde matchen helt, men i mitten på första började det snöa rätt ordentligt, berättar Tränar-Simon. Vi hade 3-1 paus och tyckte väl inte att det skulle vara nån fara på taket.

Men?
- Det var ganska mycket snö på isen i andra också, men vi försökte ändå spela. ÖBS krigade och slet bra och även om vi var dominanta, så kontrade de bra när vi gjorde misstag. De kom upp till 3-3. Då bestämde vi att "nu slår vi bara långt" och då kunde vi till slut rycka ifrån till 6-3 och det var ju skönt, men det var ingen höjdare till match. Det var väldigt likt Brobergsmatchen förra helgen. 

Men ni vann ju skotten med 15-3 totalt och 17-4 i hörnor... 
- Ja, vi hade otroligt mycket lägen! Det var stolpen och bollar på mållinjen och allt möjligt. Den gick inte in! Särskilt under första kvarten skapade vi tre-fyra lägen som det ska vara mål på. Men de hade ju en duktig målvakt också. 

- Att det lilla sista saknas kanske beror på att det var andra dagen i rad som vi spelade match. Vi kanske var lite slitna och trötta från igår. Men det var positivt att vi kan vinna en sån här match, en Brobergsmatch om vi kan kalla det så. 

I Selånger saknades Andreas Wilsson som hade ont i halsen och stannade hemma och på vänsterbacken luftades Danne Edström för första gången sedan han börjat träna med laget igen efter sin axeloperation. 

- Det märks att Danne har mycket rutin. Han plockade ner mycket bollar och slog många bra lyft, så det var bra, säger Simon om backveteranens insats. 

I ryckiga division 1 norra väntar nu en helg utan match innan det bränner till i toppstriden, då SSK ställs mot Söråker ute på Löta nästa fredag. 

- Det blir perfekt för oss med spelledigt till helgen, då vi kan bygga upp ett sug inför den matchen, säger Simon.  

Nästa match alltså: Söråker borta, fredag 29 jan kl. 19.00. Kom och kolla! Det blir kul!

Östersunds BS - Selånger SK Bandy 4-6 (1-3)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=12368

P.H.

Pressar-Öcke höll på att ta kål på sig själv! Foto: P.H.
Pressar-Öcke höll på att ta kål på sig själv! Foto: P.H.
Fager bandytillvaro på Gärdehov. Foto: Röntgen Fager bandytillvaro på Gärdehov. Foto: Röntgen

Efter förlusten mot Broberg senast var frågan om laget i vårt hjärta skulle studsa tillbaka och in på vinnarspåret? Eller skulle rövarbandet från Röbäcksslätten, Umeås bandykamrater, lura oss på ytterligare poäng?

Vi minns också fjolårssäsongens tunga uddamålsnederlag borta mot detta Umeå (3-2), en resa där det enda positiva tydligen var att Bodda noterade ett fördelaktigt pris på goudaosten på Coop i Övik. Den där nesan ville vi ha revansch för. 

Uppvärmningen klart mer inspirerad denna gång jämfört med senast. Och Umeås tvålagsspel på värmningen var en uppiggande färgklick. Tröjor i grönt, blått, fyra nyanser av gult (inkl neonorange) och vitt. Den neonorangea västen harmonierade utsökt med den vackra solnedgången bortöver stan. IFK:s matchställ sedan var dock det luriga vitt, då spelarna ibland kamouflerade sig mot omgivande snöhögar.  

Matchen bjöd på en oerhört bastant selångerstart. Först på bollen, verkade vara parollen. SSK! Spelövertaget gav emellertid inte utdelning i några mål under den första kvarten, trots halvfrilägen och hörnor. Garbas stramare var närmast, men i umekassen höll Gustav Forsblom tätt. (Rimligen Sveriges, kanske världens, bästa målvakt som även är ordförande i föreningen.)

Men ettan kom så småningom. Hälsinge-Hunken Froms prickade in första kassen med ett skott från trakterna av straffområdeslinjen sedan Skägget Norberg brutit mönstret med en öppnande passning från vänsterkanten. 

Skägget var het, eller Skägget var hett kanske man borde skriva, i den här sekvensen, ty minuten efter vickade han bort ett helt gäng vittröjade och kom fri, men la bollen på duktige Forsbloms benskydd. 

Efter en sisdår tjugo minuter signalerade Sune Eriksson för ett straffslag för Selånger. Blomman har missat ett par på sistone, så nu fick Smalle steppa upp. Det var fint att se Bloom peppa Kalle, som dock tryckte iväg nystanet ovanför ribban. Aj aj, Högberg! 

Dock revanscherade han sig snart då han lade in 2-0, friställd av en enhandare från Frommen. Umeå svarade från nästan ingenstans. Wilsson stod och hängde tvätt på ett långskott signerat Josef Sandlund.

Och i den här delen började man tycka att Umeå hade rätt bra koll på grejerna. Selånger hade visserligen bollen nästan hela tiden, men mot ett lag som backar hem så mycket som Umeå går det bra hålla bollen nästan hur länge som helst. SSK spelade i ungefär samma tempo hela tiden, gjorde urvändningar och grejade utan att IFK behövde röra sig jättemycket egentligen. Rapportören saknade åkningar som verkligen utmanade och drog isär Umeå. 

En sådan manöver kom från Blomman, som i 33:e minuten tryckte sig runt på högerkanten och fixade en ny straff. Den här gången tog han den själv, men med nollresultat igen! Och keepern klistrade kulan igen! Som mot Broberg senast. Umeå hölls verkligen kvar i matchen av sin ordförande. 

Selånger fortsatte mala och de farligaste lägena kom när någon bestämde sig för att gå runt försvaret. Det receptet följde Tobbe när han spelade fram kusinen Garba parallelt med mållinjen till 3-1. Gregstar hann också spela fram till Smalle innan halvleken var över, 4-1. 

Två godbitar från första: 
- Öckes långklubba när han bröt i 41:a minuten ute vid högersargen på egen planhalva. 
- Anton Froms skridskoåkning. Anton, vem? Menar du Axel Froms? Nej, Anton From, domarn. Inte ofta man ser en domare med den smidiga åkningen.

Det första av vikt som hände i den andra halvleken var något som kom att bli något av temat för matchen, straff till hemmalaget. 

- Jaha, då ska vi se vem de släpar fram nu då, hördes en röst på läktaren.

Smalle fick äran igen. Och nu svingade han in den utan bekymmer, 5-1. 

Därefter såg vi en andra halvlek med tämligen strid målproduktion. 

6-1 Brytning på offensiv planhalva. Kalle kunde passa både höger och vänster. Valde vänster och Micke Norberg. Den här gången gjorde Skägget inget misstag. 
6-2 Andreas Hellman, Dundermusen kallad. Snurrade tjusigt upp selångerförsvaret, också det efter brytning på offensiv planhalva. 
7-2 Hårdrock Söderlind ut på Blomman som kunde gå runt försvaret och spela in till Gregster, som var on fire idag med fyra poäng. 

Ett mönster som upprepade sig var att SSK gjorde urvändningar och släppte in på någon i mitten igen, istället för att ytterligare slita isär ett tröttnande Umeå. Men nog tröttades västerbottningarna ändå och kanske Selånger också för tempot sjönk vartefter. Det kan i och för sig ha att göra med att matchen var avgjord också. 

70:e minuten. Kapten Blomqvist bryter sig utåt högerkanten (en som förstod att det gällde att gå runt!) och lossar från högervinkeln. För att vara från fel håll fick han på en praktträff med rassel i målgaveln som följd. Som en kung åkte med händerna i vädret bort från målet, skapligt nöjd får man ana, men bollen gick i utsidan av gaveln och när han märkte att ingen annan reagerade tog han snabbt och diskret ned händerna. Välkommen in i spelet igen. 

8-2 Jim ”Huset” Norberg. Bröt på offensiv planhalva och skrinnade fram i skottposition för sitt första mål för säsongen som inte var en hörna. 
9-2 Hörna. Gregster on fire!!!
10-2 Straff igen! Och nu Blomman igen som klippte till bollen bra nog, vilket denna gång ändade i målgivande nätrassel. Skönt!
10-3 En present från Selångerförsvaret.
11-3 Straff ännu en gång! idag kunde vi inte klaga på dömeriet. Smalles tur den här gången.

Och till sist sattes en rejäl punkt av Huset som drog in ett frislag från långt håll. 12-3.

Svaret på frågan om Selånger skulle studsa in på vinnarspåret igen var alltså ett glädjande ja. Det var även ytterst gynnsamt för de blåröda att Nyborg och Söråker delade på poängen uppe i Kalix, vilket gjorde att avståndet till tvåan och trean i serien ökade en aning. 

"Pressa det som går" är ett kärt mantra i A-laget. I omklädningsrummet visade den ystra fålen Öckerstedt hur det kan bli om man pressar mer än vad som går. I en sanslös satsning i segersången segnade Öckert plötsligt ihop och tystnade på golvet. Det hela vara ganska obehagligt, men vi förstod rätt snart att det var fråga om ett blodtrycksfall. Bra pressat, Kramer! Ända ner i klinkerserna! 

Ett glatt tillrop till Umeå också som håller igång A-lagsverksamheten med små resurser! Kör på!

Nästa match: Östersund borta redan imorgon söndag 13.15. 

Selånger SK Bandy - IFK Umeå 12-3 (4-1)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=12398

Läs även Falkens reflektioner: Värdet av en förlust 

P.H.

 

Muggen var bra i buren. Muggen var bra i buren.

57 minuter innan avslag, klockan 12:18, började rapportören ana oråd. Broberg hade då påbörjat sitt uppvärmningsspel medan ungefär två Selångerspelare överhuvudtaget var ute på isen. Själva uppvärmningen var också oroväckande oinspirerad från de blå. 

Väderleken pekade mot att det skulle bli snöskottning snarare än finlir och alla som har varit ute på gården och skyfflat de senaste dagarna vet att det krävs att man är redo att hugga i om det ska hända nåt.

Till en början gick det hyggligt att spela och Broberg öppnade piggast. Särskilt deras norska A-lagsförstärkning Fritjof Hagberg var på alerten och SSK blev taget på sängen av hans framfart. Alla utom Muggen Wilsson mellan våra stolpar. Han räddade tidigt ett friläge som Hagberg hade. 
 
Någon minut senare var det dags för Muggen att briljera igen. Då fick Broberg spela en boll tvärs genom hela straffområdet till nr 20 Hagberg som skulle raka in ettan, men Wilsson gjorde en enorm räddning efter en förflyttning över hela målet. 

Känslan var att Selånger inte riktigt var påslaget och ändå var det hemmalaget som inledde målskyttet. Det var den ständigt gäckande Kalle Högberg naturligtvis efter en svinsnygg genomskärare från Simpa Ehrström.

Broberg svarade nästan omgående då Erik Jonsson tog retur efter sitt eget avslut och spelade till, just det, nr 20 Fritjof Hagberg, som stod ren på straffpunkten och knackade in bollen mitt i mål. 

Matchen jämnade ut sig något efter söderhamnarnas friska start. I 25:e minuten tog Wilsson återigen ett friläge, men kort därefter fick även SSK ett gyllene tillfälle att ta ledningen på straffslag. Blomman tog som vanligt plats vid punkten, men den här gången sköt han rakt i famnen på Anton Fernlund som faktiskt limmade bollen. Det hade onekligen varit bra med ett mål där.

Det hade onekligen varit bra med 3 x 30 även. I alla fall om man ser till underhållningsvärdet för publiken, men nu fortsatte det slumpartade skottandet som får en att längta efter en bandyhall på Gärdehov. 

Här i slutet av första fanns en tendens till att Selånger började ta över och med 6-7 minuter kvar petade Kalle in 2-1 också. Domaren blåste, spelarna jublade och i speakerbåset (varmare idag) var vi glada över att få spela målmusiken. Men det blev inget mål. Domarna bestämde sig till sist för att målvakten hade haft handskarna på bollen. Oklart dock om någon verkligen såg det i snöyran. 

Det blev plogning.och det blev en ny halvlek och det blev på nytt en gul färg Broberg-dominans. Två snabba mål lyckades gästerna producera i början av andra och detta genom A-lagsspelaren Erik Jonsson båda gånger, han som sett tämligen oengagerad ut i första kvicknade till när han först dribblade in längs kortlinjen och la in 1-2 och sedan krutade på från långt håll till 1-3. 

Snöfallet tycktes tillta. Selångerspelarnas uppförsbacke kändes mastig. 

I 52:a minuten satte Kalle en hörna i målramen. Om det var stolpe eller ribba kunde inte skönjas från läktaren för nu var det många vita tussar i vägen, men vad som däremot kunde skönjas var en gryende fighting spirit hos hemmalaget. 

Framför allt Hälsinge-Hunken Froms visade vägen när han virvlade fram på sitt alldeles egna vis. Hur gör han? Det är som att han tar sig fram i cirklar. Han snurrar och sprätter och snön står åt alla håll. Plogade han med klubban samtidigt som han kontrollerade bollen med skridskorna? Vad det nu var han gjorde så drog hans konster i alla fall ner applåder från läktaren. Och tände SSK.

Sen kom också 2-3 på hörna: Jim "Huset" Norberg. Den sjätte för den här säsongen. Och ännu mer energi till Selånger!

Det var klart osnygg bandy i svårbemästrade förhållanden. Blomman och Kalle kämpade på bra därframme. Hårdrock Söderlind slog ett par fina bollar från sin vänsterbackposition, men ganska ofta var Selångerlyrorna lite för korta. 

Från läktarhåll gick det inte alltid att förstå, eller ens se, vad som hände. Att Kalle fick ännu ett mål bortdömt gick rapportören helt förbi, men han berättade efteråt hur han snappade upp en boll som två brobergsförsvarare inte fick nån ordning på och la in den i bortre. Av någon anledning blev det dock frislag till gultröjorna. 

Tiden rann iväg. SSK hade chanser men brände eller fick inte iväg bollen ordentligt. Froms åkte på en utvisning i 87:e minuten. Synd att det var just han.

Hemmalaget fortsatte dock att pressa det som gick och gjorde i matchens absolut sista sekund ännu ett mål som blev bortdömt. Brobergskeepern hade bollen under sig och Selångerspelarna jublade, men domarna bestämde sig för att den aldrig var över linjen. 

Så, ett Selånger som vaknade lite för sent hade inte marginalerna på sin sida i snöyran. I säsongens tionde match kom den första förlusten och efter en straffmiss och tre bortdömda mål, varav ett i slutsekunden (eller ja, den sista situationen kanske inte kan ses som mål, men det var väldigt nära mål i alla fall), får man säga att det var med minsta möjliga marginal. 

Ja, det var den segersviten det. Nu tar vi och börjar på en ny!
 
Nästa match: Umeå hemma lördagen 16 januari 15.00. Välkomna!

Selånger SK Bandy - Broberg/Söderhamn U 2-3 (1-1)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=12356​

P.H.

Öppet mål-chocken och det mörka beskedet om tidstillägg - den överlägsna SSK-vinsten mer dramatisk än vad de flesta anar.  

Kvicksilvret höll sig stadigt kring -20 idag och hade domare Widmark undersökt isoleringen till speakerbåset innan han tog beslut om matchen skulle spelas eller inte, ja, då hade vi ställt in direkt av omsorg för de svårt prövade funktionärerna i nämnda bås. Men tydligen var det varmare nere på planen för där körde de på. Och dessutom, när motståndet har åkt ända från Haparanda ställer man helt enkelt inte in. 

Selånger, hittills obesegrat, mot unga Happis, hittills bara besegrat, det kunde väl bara sluta på ett vis? Jo, ungefär. Men från början såg inte SSK särskilt inspirerat ut. Bollen gick förvisso bra mellan de blåklädda, men hemjobb och närkamper var inte alla lika sugna på.

Målen kom ändå via Smalle och Blomman. 4-0 var ytterst delikat med bollen på snöre från egen målvakt genom 3-4 spelare till en helt friställd Smalle. 

Några minuter innan första pausen (3x30 idag) tog Hårdrock Söderlind emot en passning lika följsamt som en lyktstolpe. Bollen till en haparandare som behövde stoppas med osjysta medel. Straff och reducering till 4-1. Söderlind och hans klubba fick gå in och värma sig. 

SSK var helt enkelt mycket bättre än sin motståndare idag trots att det tog lite tid att komma igång. 5-1 bara när första halvan var spelad. Det mest uppseendeväckande med första 45 var att Micke Norberg fick spela back när Jimpajen behövde slipa och att Skägget på backvis då tog en tia direkt. Högst tveksam utvisning i och för sig, men ändå. Och sen undrade vi hur många filtar hade han egentligen på sig i utvisningsbåset? Såg ut som att någon hade slagit upp ett indiantält där borta.  

Målen trillade in. 6-1 Smalle efter att Garba gjort en av årets långsammaste uppåkningar. Ingen kunde föreställa att han skulle fortsätta framåt med den låga farten, så det var bara att peta fram bollen till Smällson. 

7-1 Willie på skott utifrån. Den grabben borde ta avslut oftare. 

Bra tryck från SSK i den här delen av matchen innan det var dags att dricka varm saft igen. 

Sista tredjedelen bjöd på en rad skumma grejer. 

9-2 av Froms. Målvakten hade tagit ett skott och SSK-spelarna vände hemåt för att ställa upp för styrning, utom Froms som stod bredvid keepern i kanske 6-7 sekunder. Sen fick han bollen och gjorde mål. Hälsinge-Hunken måste ha förhäxat Haparandamålvakten med sin snyggmjukhårda filmstjärnelook. Det visade sig även vid ställningen 10-2 då Hälsinge-Hunken kom fri och keepern kastade sig bort från målet och gav Frommen HELT öppet mål, men då var det hans tur att bli paralyserad. VAD GÖR KAAARLN?! skrek gamle Glenn Sjödin på läktaren när Hunken rullade bollen utanför. 

Men vår tidigare kassör Hans Jonsson höll sig lugn trots öppet mål-chocken eftersom han hade tippat 13-2 som slutresultat och tyckte att Selångers målproduktionstakt dittills varit alltför hög. 

De ca 40 personer som utgjorde publiken i denna match ska ha en stor eloge för att de över huvud taget var där. Det märktes att det var lite bitigt när det efter en skada meddelades ”tidstilägg på en halv minut” och nån i publiken utbrast "neeejjjj!!!". Ett mörkt besked. 

Vid ställningen 11-2 var det återigen dags för ett tjusigt SSK-anfall och en friställd Smalle - meeen! - då var Sune Eriksson framme med pipan och blåste offside på Kalle. Sune verkar gilla det. Att blåsa offside på just Kalle. Fast sen fick han hänga två i rad ändå, vår snitsiga jämtlänning, så han lär inte ha varit helt missnöjd. 

17-2 till slut. Andrés hörna i nättaket var rätt snygg får man säga. Han var överhuvudtaget företagsam idag, Garbisch-Partenkirchen. 

- Jag tycker ju om när det är kallt jag, var kommentaren i omklädningsrumsstimmet efteråt. Ett stim som kom att domineras av att Öcke i sitt vilda segerfirande hoppade sönder(!) det bord som Bodda nyligen fixat. Herre guu, vettu. 

Jaja, det var ju trevligt det här. Och ännu trevligare blir det av att Theo Stenshagen precis har blivit uttagen att representera Sverige i P15-VM i slutet av månaden. Ding-ding-ding!

Vi ses redan imorgon igen - Broberg hemma 13.15! 

Selånger SK Bandy - Haparanda SKT 17-2 (5-1)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=12402

PS. Om det är någon som har ett bord över, så är Bodda intresserad.

P.H.

Fir på Hällåsen i röda spelskjortor. Foto: Röntgenbild. Fir på Hällåsen i röda spelskjortor. Foto: Röntgenbild.

Rapportören sitter på ett tåg norrut efter scoutingresa i det spirande bandydistriktet Skåne sydvästra. Hittade inget. Olika nyanser av grått passerar nu i kupéfönstret.

Roligare då att skriva om Selångers segertåg! Idag gick det till det gulsvarta nästet Hällåsen i Söderhamn. Konduktör ombord, eller serviceledare som det tycks heta nuförtiden, var som vanligt Simon ”Whizzkid” Hansson.

- Idag tycker jag att vi gör det väldigt bra på egen planhalva och en bit in på deras planhalva. Spelar otroligt fint. Broberg trycks tillbaka, men där på sista tredjedelen missar vi för mycket och Broberg kontrar effektivt.

Broberg/Söderhamn, vars A-lag befinner sig i ett riktigt getingbo i Elitserien vad gäller fajten om slutspelsplatser i februari, har alltså ett utvecklingslag i division 1 norra. Ibland dyker spelare från A-truppen upp i laget, ibland inte. Idag bestod Brobergs A-lagsbidrag av två gamla Selångerspelare faktiskt: Jocke ”Lödet” Jonsson, som var vår på riktigt, och Erik Jonsson, som spelade med oss när klubbarna hade ett samarbetsavtal. De båda jonsönerna gjorde två mål vardera.

Serviceledaren igen:
- Ja, Broberg kontrade bra och så gjorde de fyra hörnmål. Det står två på Elitrapport, men det blev också mål på hörnreturer. Men när de inte kontrade, utan kom mot oss när vi var uppställda hade de väldigt svårt att komma igenom oss.” 

- Vi hade velat hitta igenom oftare på sista tredjedelen och jag önskar även ett säkrare passningsspel framöver, men vi är hyfsat nöjda ändå. 

Det blev ju tvåsiffrigt igen…
- Ja, precis, vi gör ju mycket mål! Och grabbarna är nöjda med sättet hur vi hittar upp i banan. Så nu börjar vi känna oss trygga i uppspelsfasen och kan förhoppningsvis bygga vidare.”

SSK:s bandybriljanter stoltserar härmed med åtta raka segrar. 

- Poängmässigt går det inte att få en bättre start på säsongen, men det har ju inte bara hänt av sig själv heller. Det beror på arbetet vi lägger ner och så länge vi gör det vi ska fullt ut så känns det som att vi är svårslagna i den här serien. Men vi måste fortsätta med ödmjukhet. Inte ens halva serien är spelad. Och så fortsätta jobba med detaljer i spelet.

Det var alltså Whizzkids ord efter Selångers framträdande i röda spelskjortor på Hällåsen. Vi noterar även att toppforwardarna Blomman och Smalle hängde en respektive sex kassar och att mittfältarna Garba och Sunes jul stod för 3 respektive 4 målgivande mackor, vilket torde peka på att spelet fungerar någorlunda som det är tänkt. 

Nästa match: Haparanda hemma lördag 9 januari kl. 15.00. 

Broberg/Söderhamn U - Selånger SK Bandy 6-10 (2-5)
Matchfakta: http://www.bandyrapport.nu/report?gameid=12393

P.H.

Tidigare matcher

Ord och namn - Förklaring:
PDSG - Pressa det som går 
HK - Hänga kassar 

Blom / Blomman / Blomster - Nicklas Blomqvist
Flower Power - Nicklas Blomqvist 
Bodda - Kenneth Bodin
CJ - Christoffer Johansen
Garba - André Sjödin Granzell
Gregster - Tobias Sjödin
Hunden - Mikael Gustavsson
Huset - Jim Norberg
Hälsinge-Hunken - Axel Froms
Muggen - Magnus Wilsson
Skägget - Mickael Norberg
Smalle - Kalle Högberg
The Wizard /  Whiz kid - Simon Hansson
Willie - Andreas Wilsson
Öckert - Eric Öckerstedt

Senaste matcherna