Selånger - Umeå 16-0 (7-0)

54 tappra bandyfantaster hade krigat sig ut till Gärdehov denna kalla lördagseftermiddag för att ta sig en titt på ett gott bandyspel. -15 visade termometern, såpass kallt att Hälsingehunken Froms fick kriga i 15 minuter för att ens få upp låset till bilen för att ens ta sig ut i tid till samlingen, ett problem han flaggat för tidigare under morgonen och samtidigt önskat sig varm saft att värma sig med under matchen. Något Bodda givetvis redan tänkt på och hade införskaffat sig hallonsaft till dagens kyliga batalj.

Mycket nygammalt i dag - CJ var tillbaka i match efter sin skada, Blomman klev upp på forwardspostionen(5 mål!) och André var tillbaka i matchtruppen för sin sjätte match för säsongen. För att inte glömma CJ och Jimpajens byte av tröjnummer, Jim som dessutom fick visa sig som forward i slutskedet av matchen.

Matchen i sig skulle visa sig bli en väldigt ensidig historia. Visserligen började det te sig som om SSK-spelarna var nervösa, eller var det isen som spelade oss ett spratt? Bolltapp lite här och var och passningar som var något mindre pricksäkra, men i den 8 minuten skaffar sig Selånger en straf som förvaltas av nummer 10 på ett alldeles utmärkt sätt. Sedan var bollen i rullning.

Innan 30 minuter var spelade hade Blomman visat sina kvallitéer på forwardspositionen och hängt 4 kassar. Efter 32 minuter hade Umeå sitt enda avslut på mål under den första halvleken. Ett avslut som ledde till en resultatlös hörna. Simon Ehrström och Smalle gjorde varsitt mål och lagen gick till halvtidsvila med ställningen 7-0.

11 minuter in i den andra halvleken hade det blåa Selånger gjort fyra mål, men i den 53 minuten hände något märkligt som fick undertecknad att undra "Vad i hela friden försigår?". Öckerstedt åker nämligen fram och tar bollen från mittpunkten när Umeå står och väntar på att få göra avslag. Det visade sig vara den boll som nummer 18 precis gjort mål nummer 200 i SSK-tröjan. Det tredje för dagen av totalt fyra.

Något som sällan sker i bandy är att något av lagen håller nollan, det brukar alltid vara någon boll som letar sig in på något sett. Och om det är något jag som målvakt är vidskeplig över är det just om den där berömda nollan. I halvtid skulle det jinxas ordentligt med alldeles för mycket prat om den saken. Med största sannolikhet skulle alltså en boll slinka in, förr eller senare.

Umeå lyckades ändå öka sin skottstatistik med avslut på mål med 700 procent i den andra halvleken, men det hjälpte föga. SSK spikade igen trots en viss avslappning i försvaret under den sista halvtimmen. Med 25 minuter kvar fick Olle Sandin(14 år!) chansen att att mura igen och erövra den den nollan. Och som han gjorde det. Visserliggen fick han endast två avslut på mål mot sig, men löste det galant med dubbla lika läckra benparader.

I morgon kommer Karlsborg på besök och vädergudarna har lovat något varmare väder. Vi ses då!

Selånger - Umeå 16-0 (7-0)
Matchfakta: https://2-dot-elitrapport-api.appspot.com/report?gid=22172

/#1