Att ha Gärdehov som hemmabana är inte det lättaste. För ett par veckor sedan när kvicksilvret kröp ner under minus 20 fick vi flytta matchen till Söråker på grund av alla sprickor. Idag när det var riktigt behagligt ute med ett par plusgrader, ja då hade isen samma konsistens som margarin och matchen fick flyttas fram. Är det inte det ena så är det det andra. Om jag hade varit vaktmästare eller på nåt sätt ansvarig för bandyplanen hade man kunnat se en lätt rodnad av skam i mitt ansikte.

Men nu är jag spelare och skäms lite grann då också eftersom jag missade ett friläge i första halvlek. Bollstackarn ville bara inte lugna ner sig och lägga sig vid klubban på den knottriga isen. (Jo, det drog ju in ett snöblandat regn lagom till matchstarten klockan fyra istället för vindstilla och halvsol kvart över ett).

Det var verkligen missarnas eftermiddag för Selånger Bandy. Greger och Filip brände varsin straff och vad jag kommer ihåg sumpade Simba två frilägen, Wiberg ett och så jag också då. Åtta resultatlösa hörnor hade vi. Därutöver en hel del skott och halvchanser. Jag kommer inte ihåg allt. Åt andra hållet gick däremot allt in.

Det var en jämn match. Eller man kan nog till och med sträcka sig till att vi rentav hade ett spelövertag. Att Nyborg hade två hörnor och satte båda känns som betecknande för matchen. Och det handlar ju om att göra fler mål än motståndarna.

Som Simba sa: "När man möter lite bättre lag får man ta och kamma till sig."

Det glömde vi. Därmed blir det heller ingen andraplats i serien och således inget kval.

Säsongens sista match är hemma på Gärdehov mot HAIK på lördag klockan 15.00. Undrar vart vi ska spela då och vilken tid det kan tänkas bli...

SSK-Nyborgs SK 3-6 (1-3)

Matchfakta: http://www.elitrapport.se/Data/report2078.html

P.H.

Det var en alldeles strålande vinterdag. Det var faktiskt så bra som det kan bli med ett par minusgrader, klart väder och vindstilla. Dessutom hade vaktisarna lagt manken till vad gäller isen isen. Det var platta, som vi brukar säga.

Så det var bara att köra. Vi fick bra snurr omgående med riktigt frejdigt anfallsspel. Wiberg åkte ifrån alla och sprätte in bollarna lekande lätt, "Stöten" Nyberg dundrade in en riktig mörsare på en vänsterhörna och André lade en lysande liten myra till nämnde Wiberg som då blev fri från halva halva. Och det var bara några saker av allt bra som hände när vi tog ledningen med 8-0.

I paus var stämningen hög. Bra surr (som Jeppe säger) och glada miner. Kuben var så okontrollerat uppåt att han kastade upp en chokladkaka på hyllan ovanför Greger.

Andra halvlek liknade den första. Vi kanske inte spelade riktigt lika tjusigt, men vi gjorde sju mål och höll tätt bakåt. Östersund hade det kämpigt och den spelande tränaren Ilkka Kemppainen var mindre nöjd med insatsen. Till zport.se sa han:

– Jag var värdelös själv och laget spelade värdelöst. Ingen var bra i dag. Jag skulle helst vilja lägga mig under en säng.

Det var ju Målkavalkaden i den här matchen också. När vi hade den mot Helenelund för några år sedan förlorade vi dagen innan mot Kalix med 18-5 och då kände vi oss precis som Kemppainen, men vi kom tillbaka och vann med 16-5 mot Lunden.

Drygt 100 personer och 14 företag anmälde sig till Målkavalkaden. För de som skänker 20 kronor per mål blir det alltså 300 kronor. Många pengar till klubben, vilket vi förstås är mycket glada och tacksamma för. Den allmänna meningen bland publiken var att det här var den dyraste bandymatch de gått på.

SSK-Östersunds BS 15-0 (8-0)

Matchfakta: http://www.elitrapport.se/Data/report2125.html

P.H.

Det befarade inträffade. Gärdehovs is gick sönder i kylan och blev farlig att åka skridskor på. Huvuddomaren Sune Eriksson tog det korrekta beslutet att underkänna Gärdehov som matcharena. Vi i laget tror att det beror på att isen är för tjock. Istället för att ta dit en tankbil för att fylla igen sprickorna, som alltid uppstår när temperaturen går ner mot minus 6-7, borde vaktmästarna prova att göra tvärtom. Hyvla isen och hålla den mycket tunnare än vad som nu är fallet.

Well, nu blev det bortamatch i Söråker istället. Isen var sårig här också efter att Söråker spelat mot Karlsborg tidigare på efterrmiddagen, men den var i alla fall spelbar. -22 är köldgränsen och det var nog i de trakterna graderna låg när matchen till slut kom igång vid 16.30-tiden. 10-15 beundransvärda åskådare hade följt med ut til Söråker också.

Vi gjorde mål i vårt allra första anfall. Wiberg kom in från vänster placerade säkert in ettan efter fint pass från Woxberg. Sedan ägde vi spelet totalt. Umekamraterna backade hem med hela laget på egen planhalva och gjorde det bra.

Kallt var det som sagt. Det enda njutbara förutom vinsten var att titta på de isformationer som bildades i ansiktet på spelarna. Vi spelade 3x30 och i en av pauserna klagade jag över att jag inte hade något torrt plagg att ha under hjälmen.

- Behöver du en mössa, frågade Erik Bergström och hoppet tändes.

- Ja. Har du en?

- Nej.

Okej, då vet jag.

Wiberg fick kliva av med en alltför vit nästipp. Samma sak med Martin Wiströms vars kropp strejkade rent allmänt. Ju längre matchen led desto mer frös alla ihop, utom Umeås nummer 18 som nätade tre gånger om, men någon fara för segern var det aldrig.

Och termometern i Wiströms bil visade -27 när vi åkte hem.

SSK - IFK Umeå 6-3 (2-0)

Matchfakta: http://www.elitrapport.se/Data/report2110.html